Diamanter är förmodligen de mest hänförande ädelstenarna som finns att få i smycken. De har ett högt pris men de är ofta väl värda investeringen eftersom de är så pass hårda att de håller i en evighet. Faktum är att det är det hårdaste materialet som står att finna enligt Mohs hårdhetsskala, då diamant har värdet 10 där, men det ska nämnas att sedan Friedrich Mohs tid har det faktiskt hittats material som är ännu hårdare.

Naturliga diamanter

Diamanter bildas i jordens mantel från kol och då på ett djup upp till 200 km, där det höga trycket i manteln gör att kolet omvandlas till en gnistrande ädelsten. Det finns i huvudsak två typer av diamanter som har bildats naturligt och dessa har bildats i två olika typer av bergarter. Den äldsta typen har bildats för sisådär 3,5 miljarder år sedan i bergarten peridotit och kallas då för peridotitisk diamant. Vad det gäller den yngre typen så har den uppstått i olika omgångar från ungefär 2,6 miljarder år sedan och till 900 miljoner år sedan. Bergarten för den yngre diamanttypen heter eklogit och därav kallas denna typ av diamant för eklogitisk.

Det finns diamanter över stora delar av världen, inklusive en liten mängd Sverige, men mest kända är förmodligen fyndigheterna i Sydafrika och detta mycket tack vare koncernen De Beers som dominerar handeln med diamanter. Även andra afrikanska länder står för en stor del av världsmarknaden men även Ryssland och Kanada är exempel på länder som kan bryta diamanter.

Konstgjorda diamanter

Det förekommer artificiella varianter av många ädelstenar men ett tränat öga kan ofta se att en diamant är gjord av människans hand. Detsamma gäller för diamanter, då de ofta innehåller en gulaktig missfärgning, men de blir allt mer sofistikerade och svårare att särskilja. Tekniken att framställa diamanter blev en verklighet under 1950-talet och då med svensken Erik Lundblad och den svenska elektronikkoncernen ASEA i täten. Nu är det inte så att dessa konstgjorda diamanter är ämnade för smyckeindustrin utan det är snarare som så att det är teknik- och byggindustrierna som efterfrågar diamanter på grund av deras hårdhet, exempelvis som borrar och skärverktyg.

Färg och slipning

Diamanter finns i en rad olika färger men mest värdefulla är de helt klara eller svagt blåskiftande, vilka vanligen kallas för vita eller blåvita diamanter. Om diamanten har en annan färg så betyder det att det finns föroreningar i diamanten, där olika ämnen ger upphov till olika färger. Till exempel ger kväve en gul, brun eller rosa nyans medan väte kan ge gröna, blå, röda och violetta nyanser. Järn gör diamanten svart eller brun och bor kan göra den gråaktig. Oavsett färg så slipas diamanter på ett visst sätt så att ljuset ska brytas i dem så att de gnistrar och efter denna fasettslipning kallas diamanter för briljanter.